Det var länge sen jag skrev, länge sen mina skakiga fingrar tryckte ner tangent efter tangent för att försöka få ut allt som gör ont när inte min mun kan skrika, när rösten inte bär. Känner mig ensam bland folk, ensam bland nästan åtta miljarder
andra människor.
Bottenlös ångest i hennes pupillerKommenteraDet var länge sen jag skrev, länge sen mina skakiga fingrar tryckte ner tangent efter tangent för att försöka få ut allt som gör ont när inte min mun kan skrika, när rösten inte bär. Känner mig ensam bland folk, ensam bland nästan åtta miljarder
andra människor.